“Tell me” finns i en helt ny version på “Tacking”, hur ställer ni er till den första versionen idag?
F: Vi brukar ju vara väldigt noga med var vi lämnar ifrån oss, men i det här specifika fallet ville vi verkligen bidra med något. Så det fick bli Tell me fastän vi visste att den ännu inte var definitiv. Sen trodde vi ändå ingen skulle höra den. Men låtens karaktär finns ju där, det är mest det tekniska som brister. Tro oss, det kunde varit mycket värre
T: Den första versionen är stillastående på ett smygande vis, som en lång pustning. En bra demo som inte håller samma klass som Tacking-versionen. Vi kunde nog blivit ett helt ok laptopelektronikaband om vi fortsatt pusta.
Jag tycker att “Tacking”-versionen har vänt en vemodig stämning till en positiv, som går helt i linje med övriga låtar på skivan?
Varför gjorde ni om “Information”?
F. Originalversionen råkade spelas in under en väldigt negativ period. Det var den stora låten som skulle bli en sån enkel match att fånga på tape, men som istället blev chockerande utsmetad. Vi gjorde om den lite och kom därmed närmare grundidén.
T: Perioden i sig var inte negativ, men definitivt personkemin. Björn Olsson var bitter efter Futile Crimes-inspelningen och ville ge igen. Och vi försökte bevisa att vi hade något att mer att komma med och var stressade och naiva, som vanligt. “Wearing our pop art hearts on our sleeves” är bitvis brilliant, bitvis outhärdlig. Men båda versionerna fyller sin funktion, saken är utagerad.
Angånde vemodet, så är vi helt ointresserade av att fånga en enda specifik känsla. Att som ett statement säga, jag känner sorg eller jag är glad är fruktansvärt. Vi vill förmedla en komplett mänsklighet, en slags vardaglig fest, det är hela oss eller ingenting.
Berätta gärna mer om den negativa personkemi-perioden, och, hur ni kom ur den?
Vad var det med Futile Crimes-inspelningen som gjorde Björn Olsson bitter?
T: Jag har inte kommit ur någonting. Embassy har alltid handlat om konfrontation, först mellan mig och Fredrik sedan inklusive allt annat. Vi vill bara göra rätt för oss, stå upprätta. Björn fick för sig att vi blåste honom ekonomiskt och mentalt, det tror han fortfarande trots att vi alltjämt betalar.
F: Det var ungefär samma utfall av vårt psykologiska spel som varit vår tillgång, som blev vår motgång. Det var oundvikligt. Uppgången blev vårt fall. Men om någon nån gång skulle få för sig att ge oss några pengar så kommer jag avsätta minst en halv procent till Olsson. Det är han värd.
Kommer ni att jobba med Björn igen?
F. Jobba vet jag inte. Björn har endast jobbat en vecka i sitt liv. Med korv. Däremot träffas vi en del. Men han måste ju först och främst flytta tillbaka studion till stan. Jag gillar inte att spela in under såna där fejkidylliska former.
T: Alltså missförstå mig rätt, jag tycker mycket om Björn och han är bra på riktigt. Det finns något ömsesidigt mellan honom och Embassy, tror jag. Vi behöver dock honom mer är han behöver oss, vilket givetvis är ett problem om han vet om det.
